Skuggarbete

I ett tidigare inlägg berörde jag ämnet arbetstid och ledig tid. Jag ska nu gå ett steg längre och skriva om det som är själva förutsättningen för lönearbete, det så kallade skuggarbetet. Men först tillbaka till arbetstiden igen och en liten repetition.

En vecka består av 168 timmar. Åtta timmar per natt sover vi i bästa fall och då återstår 112 vakna timmar. För den som jobbar heltid, 40 timmar i veckan ska det bli 72 timmar över till fritid. (Jag säger SKA DET BLI, för så är sällan fallet. Jag återkommer till det.) Det låter ju ganska bra, 72 timmars fritid i veckan. Men varför upplever vi ändå att vi “inte har tid”? Varför hinner vi ingenting på de där 72 timmarna? Är det för att vi trycker in alldeles för mycket som ska göras? Eller hushållar vi dåligt med vår fritid, lägger tid på fel saker? Eller, ve och fasa, blir det helt enkelt inte 72 timmars ledigt?

Vi jobbar kanske övertid för att vi är överlastade med jobb som vi annars inte hinner med. Obetald övertid dessutom, som vi aldrig tar upp till redovisning.
Vi kanske har en bit att resa till jobbet. Upp till en timme åt vardera hållet är inget ovanligt.
Och plötsligt har de där 72 fritidstimmarna krympt till 70-65-60…. och när de är nere på 56 jobbar vi plötsligt (samt utför arbete som är relaterat till jobbet) lika mycket av vår vakna tid som vi är lediga…!

All tid vi lägger ned på sådant som inte rakt av kan kategoriseras som lönearbete, men som ändå är en förutsättning för att vi ska kunna arbeta, kallas för skuggarbete. Obetald övertid för att hinna ikapp. Restid till och från jobbet. Köpa och ta hand om kläder som ska användas till jobbet. Hantera stress som uppstår i arbetslivet. Interagera med kollegor utanför arbetstid, t ex på sociala medier, vilket är en oskriven regel på många arbetsplatser. Det finns människor som känner sig tvungna att “skicka lite hjärtan och likes” till kollegor nästan varje dag, annars skulle tystnaden kunna misstolkas och det måste till långa förklaringar för att ställa allt tillrätta….! Pust! Det hade aldrig jag orkat….

Fritidssysslor däremot är inte att förflytta sig till och från jobbet eller jobba övertid. Fritid är NÄR VI LÄGGER TID PÅ OSS SJÄLVA, för vår egen skull och inte för arbetets. Umgås med våra familjer och vänner. Mediterar. Läser. Är ute i skogen. Inhämtar kunskap för vårt eget nöjes och intresses skull.
Att ta hand om hushållet är ett gränsfall. Mycket av hushållsarbetet hade vi gjort även om vi inte hade haft ett lönearbete. Men en hel del av hushållsarbetet är också en förutsättning för att vi ska kunna lönearbeta. Vi måste ha rena kläder att ta på oss på jobbet. Kanske en matlåda till lunchen måste fixas i ordning. Egentligen måste vi ju faktiskt äta och även sova för att orka med jobbet (även om vi förstås hade gjort det ändå).

Minimalisten @ett_enklare_ liv som jag följer på Instagram gjorde i ett inlägg i veckan ett räkneexempel på vad det kostade för henne att jobba. 5.500 kr betalade hon i månaden bara för sådant som var relaterat till bilen – såsom bränsle och parkeringsavgift.
Sedan tillkommer ju kläder, de flesta av oss behöver särskilda kläder till jobbet, som inte arbetsgivaren står för. Utelunch, för den som inte har möjlighet att äta medhavd matlåda. Det kan bli många sköna tusenlappar i månaden som man får BETALA bara för att ha ett jobb. Jag tror inte att så många tänker på hur mycket pengar man faktiskt kan SPARA på att inte jobba, eller på att jobba mindre!? Att med minskad inkomst följer faktiskt helt automatiskt minskade utgifter utan att man ens behöver göra någonting!?

Skuggarbetet, även kallat obetalt arbete, är ett nödvändigt komplement till det betalda arbetet. Från början av den industriella eran var det kvinnor som hade hand om det obetalda arbetet hemma så att mannen kunde koncentrera sig på lönearbetet och sedan (mestadels) vila när han kom hem. Nu är kvinnan åter ute i arbetslivet och det räknas som ett viktigt steg inom feminismen. Men vad är egentligen vunnet ur ett större perspektiv? Varför är det bara lönearbete som räknas? Att ta hand om hushållsarbetet, vårda barn och anhöriga och producera vår mat är det lågavlönade personer eller i vissa fall maskiner som gör åt oss. Vi har lagt ut skuggarbetet på entreprenad för att själva få mer tid, men så enkelt kommer vi inte undan. Även om någon städar vårt hus och passar våra barn fortsätter vi likväl att jobba vår obetalda övertid, ta oss till och från jobbet och köpa nya arbetskläder. Och nu måste vi dessutom jobba ännu mer för att ha råd att betala allting. Nu börjar åtminstone jag förstå hur otroligt fast vi sitter i den här rävsaxen.

Tips för den som vill minska på arbete och skuggarbete:
1. Gå ner i arbetstid. Man behöver inte vara sjuk eller ha små barn för att kunna göra det.
2. Räkna varje timme av din arbetstid. Räkna ihop den med ditt skuggarbete och se till att den sammanlagda tiden aldrig kommer i närheten av att överstiga din fritid. Ta ut all övertid så fort du kan, om inte du får det i pengar ska du få det i ledighet. Jobba aldrig gratis.
3. Lämna jobbet när du går därifrån. Var inte anträffbar på ledig tid om det inte är alldeles speciella omständigheter och det har överenskommits i förväg. Ingen kan kräva av dig att du ska diskutera och interagera med kollegor på Facebook på kvällarna. Detsamma gäller telefonen. Låt Telia Centrex eller en telefonsvarare ta samtalen när du har gått hem. Överenskommelser ska göras på dagtid och inte på kvällar, och bara din chef ska ha tillgång till ditt privata telefonnummer och mejl. Skickar en kollega ett brådskande jobbmejl eller sms en kväll och förutsätter att du ska läsa det och svara – var iskall. Hon eller han får ta konsekvenserna själv av att vara sent ute. Sätter hen dig på pottkanten genom att lova en tredje person något utan att du har svarat – gå till chefen.
4. Ställ upp och jobba extra vid sjukdom eller andra akuta omständigheter. Vid situationer som arbetsgivaren hade kunnat förutse – acceptera inte schemaändringar hur som helst. Var flexibel och tillmötesgående till en viss gräns och var extremt tydlig med var den gränsen går.
5. De flesta av oss är vanliga anställda, det innebär inte att vi ska behandlas som livegna. Andra omständigheter gäller för den som är chef eller egenföretagare eller för dem som har jourtjänster eller oreglerad arbetstid, men då är det också ett eget val.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *