Ett nytt plagg i veckan?

Minimalisten @enkelogi som jag följer på Instagram berättade för någon vecka sen att vi svenskar i genomsnitt köper runt 50 nya plagg om året. Det blir ett nyproducerat plagg i veckan. Underkläder och strumpor räknas in, men inte köp av begagnade klädesplagg.

Under en period i mitt liv, när jag hade flyttat hemifrån, pluggade och jobbade samtidigt och hade ganska hyfsad ekonomi för att vara runt 20, cyklade jag varje fredag upp till Malmö centrum för att shoppa. Kläder, heminredningsprylar, smink och hudvård. Det var sent 90-tal och jag tyckte nog själv att mitt shoppande låg på en ganska oskyldig nivå. Men jag kommer omedelbart att tänka på det när jag hör de här siffrorna. Jag har också varit bland dem som köper ett nytt plagg. I veckan. Och det var redan för 20 år sedan, så jag låg garanterat över genomsnittet på den tiden. Hur många plagg i veckan köper de som ligger över genomsnittet idag?

Textilindustrin är näst efter oljeindustrin den industri som smutsar ner jorden mest. Det finns mikroplaster i kläderna som slutligen hamnar i havet (och i våra kroppar). Det släpps ut koldioxid vid tillverkning och transporter. Det går åt många tusentals liter vatten för att producera ett nytt plagg. Det används kemikalier i alla led av textilproduktionen. Och så vidare.
Mellan år 2000 och 2017 har antalet nytillverkade klädesplagg MER ÄN FÖRDUBBLATS: från 50 miljarder till över 100 miljarder. Men mindre än 1% av alla plagg går till textilåtervinning och blir till nya kläder. Kasserade plagg går istället mestadels rakt i soporna eller bränns upp (förutom några procent som används bl a som fyllnadsmaterial), ett enormt slöseri med både resurser och pengar. Att bränna och kasta alla dessa kläder är detsamma som att bränna eller kasta 838 miljarder kronor.
Det är fruktansvärda siffror.
Det gör heller inte miljöpåverkan mindre att “tvätta mer sällan och i lägre temperaturer” som det står i de flesta plagg nu för tiden. Det är bara ett trick från textilindustrin att tro att du gör något bra för miljön när du köper deras nya kläder.
Det bästa du kan göra är istället att inte köpa det där nya plagget alls.

Men att lämna till second hand eller skänka till behövande i tredje världen då? Är inte det bra då?
Nej, inte om du använder det som ursäkt för att få köpa nya plagg.
Det finns en grundläggande problematik här, och den är att människor hela tiden köper nya plagg (som sagt, det producerades 100 miljarder klädesplagg förra året, någon måste ju köpa dem…) och det nyinköpta får stanna väldigt kort tid i garderoben innan det kastas eller lämnas vidare och man köper nytt igen.
Man bygger inte någon relation med sina klädesplagg.
Man använder dem inte.
Man respekterar inte tingens eller resursernas värde.
Man tänker bara på att tillfredsställa ett kortsiktigt shoppingbehov.

Second hand-marknaden har sina egna problem. På grund av att människor inte använder sina saker utan hela tiden skänker dem vidare svämmar Myrorna och andra organisationer över av kläder och prylar. Runt 10% av de skänkta kläderna kan säljas här i Sverige, resten får skänkas vidare till andra länder eller, ve och fasa, gå till förbränning. Det kan verka behjärtansvärt att skänka kläder till behövande länder, men vad är det som säger att de vill klä sig i våra gamla avlagda plagg? Borde inte istället alla länder få hjälp att bygga upp en egen textilindustri med fungerande textilåtervinning och bli självförsörjande på kläder? I vissa utvecklingsländer har den inhemska textilindustrin helt och hållet utarmats på grund av alla skänkta kläder av välmenande (eller kanske lata och okunniga) västerlänningar. Andrahandsmarknaden är inte så rosenskimrande som den ofta framställs.

Tidigare i år började jag med kapselgarderob, vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg. Det innebär att jag alltid har samma antal plagg året runt, i mitt fall 40. (Underkläder, myskläder och ytterkläder räknas inte in.) Men jag använder inte kapselgarderobskonceptet som ursäkt för att jag ska få lov att göra mig av med ett plagg varje gång jag köper något nytt. Jag försöker att tänka tvärtom. Om något plagg blir utslitet, först då får jag lov att skaffa något nytt liknande plagg. Om jag tycker att jag behöver det. Jag är lite sugen på att se om jag skulle klara mig med ännu färre plagg, t ex 35. Förmodligen skulle det gå utmärkt. Nyckeln heter ATT INTE TRÖTTNA på kläderna. Att köpa rätt kläder från början och bygga en relation med dem. Att bara äga favoritplagg. Att titta in i garderoben och med glädje kunna ta på sig vad som helst av det som hänger eller ligger där.
Fler och fler av mina klädesplagg börjar bli riktigt gamla, upp emot 10 år, och många av dessa har totalt sett ännu fler år på nacken då de är köpta second hand. Vissa av mina kläder ser jag nästan som konstverk. Och jag tänker så här: jag kommer inte ifrån den miljöpåverkan som de en gång har gett vid tillverkningen, det är riktigt och sant. Men så länge klädesplaggen finns i min ägo och jag tvättar dem sällan (med tvättsåpa och ättika) så ger de ingen större miljöpåverkan. Det är något jag själv kan välja. Det är när jag gör mig av med dem som problemen börjar. Och just därför ska målet vara – att i möjligaste mån inte göra mig av med dem.

Jag gjorde en koll över hur många klädesplagg jag har köpt under 2018, både nya och begagnade. Jag anade att det skulle bli fler än vad jag egentligen skulle ha önskat, eftersom jag har fått byta ut en del plagg vid övergången till kapselgarderob så att den skulle bli långsiktigt hållbar, samt att jag har bytt ut en hel del skadliga bygel-behåar till mjuka toppar.
Det blev 28 nya plagg och 8 begagnade. Så jag har tyvärr inte varit så mycket bättre än genomsnittet. Men 2019 kommer jag att ligga betydligt lägre, för nu har jag allt jag behöver för lång tid framöver. Kanske något par jeans och några strumpor går sönder, men mycket mer än så ska jag inte köpa. Jag kommer att följa upp det.

Som sagt: oljeindustrin är den smutsigaste industrin. Och textilindustrin den näst smutsigaste. Och här kan du göra väldigt mycket som privatperson.
Res mindre och smartare.
Använd de kläder du har oftare och längre. Det är bättre än att lämna till second hand (men gör det om du absolut måste).
Lämna trasiga plagg till textilåtervinning.
Köp begagnade kläder när du behöver nytt, eller kläder av återvunnet material för att stötta efterfrågan på textilåtervinning.
Sluta hungra efter nya plagg.
Skaffa andra intressen än shopping.

Gott Nytt 2019!

 

Källor: Bon, Naturvårdsverket

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *