Ännu färre saker – och en liten ramslöks-teaser

Våren låter vänta på sig. Men jag har faktiskt redan varit ute och skördat ramslök utanför Kivik vid två tillfällen, vilket är rekordtidigt för min del. Men det blåser fortfarande kallt och snålt och solen lyser med sin frånvaro de flesta dagar.

 

Späda ramslöksblad.

 

Ni känner väl till att jag säljer ramslök till den som inte själv hinner eller orkar plocka (under förutsättning att man bor eller kan möta upp på Österlen förstås)? Det är bara att höra av sig till mig genom mina kontaktuppgifter på webshop-sidan. Jag plockar ganska snabbt hela min egen årsförbrukning och har utöver det möjlighet att plocka till kunder. Välkomna att höra av er! Man kan frysa ramslök i glasburkar eller torka, om man inte vill äta alltihop färskt på en gång.

Det känns väldigt bra att vildplockarsäsongen är igång igen! Men det dröjer några veckor till innan blad, skott, björksav och annat tar fart på riktigt. I väntan på det har jag ägnat lite tid åt ytterligare rensning här hemma. Det stora rensningsjobbet är ju redan gjort och kommer aldrig att behöva göras på nytt, men under tiden som livet flyter på förändras ju våra behov. Saker går också sönder under resans gång och då behöver beslut tas om saken ska lagas, ersättas eller helt enkelt kastas.

Jag har bland annat krympt ned min kapselgarderob från 40 till 35 plagg. Det kändes inte som någon uppoffring, tvärtom tycker jag fortfarande att jag inte “hinner” använda alla mina kläder. Men 35 känns ändå som en ganska okej siffra för en person som jag som tycker mycket om kläder. Läs gärna mina tidigare inlägg om kapselgarderob (använd sökrutan), där jag har beskrivit hur en sådan fungerar och vad jag har för klädesplagg. Det som jag har tagit bort ur mina kapslar är: en skjorta som jag brukar ha till jobbet, två klänningar, ett par byxor och fem kort- och långärmade toppar. Jag tog faktiskt bort ett plagg “för mycket” så att jag istället kunde lägga till ett plagg som jag tyckte att jag saknade: ett par vida, korta byxor av culotte-modell. Nu har jag alltså 35 klädesplagg i mina respektive årstidskapslar, så får vi se hur det fungerar. Jag ser fram emot att inte behöva köpa kläder under året, mer än ett par shorts som jag behöver till sommarkapseln så småningom.

Jag har också rensat bort familjens mikrovågsugn. Jag har länge varit motståndare till mikro av olika anledningar. Dels för att jag inte tror att mikrovågorna är bra och skonsamma mot maten och näringsämnena (de bygger om molekylerna i maten så att de ämnen vi behöver tillgodogöra oss inte känns igen av kroppen, något som jag har märkt – man blir mätt, men trött och håglös, av mikromat). Dels för att i stort sett ingen mikrovärmd mat blir lika god som om man lagar den i kastrull eller i ugnen. Dels för att jag är allmänt motsträvig till saker som tar stor plats och bara fyller en enda liten löjlig funktion. Och dels för att jag inte tror på alla dessa “tidsbesparande” prylar som vi så gärna luras att köpa. Hur mycket tid har mikron sparat åt oss moderna människor egentligen? Vi upplever ju fortfarande att vi har lika ont om tid som innan mikron kom och skulle “frälsa” oss. Jag tror att vi är grundlurade att tro att vi köper tid när vi köper en ny hushållspryl till hemmet. Allt vi köper och äger måste ju tas om hand, förvaras, lagas och rengöras. Vi måste lägga tid på att lära oss hur de nya sakerna fungerar. Vi måste åka till soptippen med dem när de slutar fungera. Vi måste jobba mer, eller i alla fall fortsätta att jobba lika mycket, för att ha råd att hela tiden köpa nya saker, saker som ska göra det tråkiga och tidskrävande jobbet åt oss medan vi sliter ännu hårdare på våra arbetsplatser för att ha råd att hålla igång vårt komplexa hem och våra dyra vanor.  Det blir sakerna som äger dig, inte tvärtom. Ju färre prylar, desto mer tid till att låta det som ska göras få ta den tid det faktiskt tar. 
Hemma hos oss är det ingen som saknar mikron efter att den har varit borta några dagar. Vi har redan vant oss av med vårt mikroberoende under en längre tid eftersom mikron började uppföra sig konstigt och nyckfullt redan för några månader sen, och då började vi värma maten i ugnen och på spisen istället. Det är bara att få in det som en vana att sätta på ugnen en stund innan frukostbröden ska tinas eller middagsresterna värmas till lunch. Om man inte tycker att man hinner det, ska man kanske fundera en stund över vad det är för liv man lever och vad för roll maten ska få spela i det livet.

11-åringen har också gjort en ny storrensning av sitt rum. Det är härligt när rensningen smittar av sig utan att man propagerar för det! Det är just det som kan hända, menar Marie Kondo (läs mer om KonMari-metoden i mina tidigare inlägg om minimaliststädning), när man rensar bland sina egna saker utan att tvinga andra. Ack, så rätt hon har i så mycket!

Vi har också blivit ganska bra på att laga allt som är trasigt. Gaffatejp, superlim och nål och tråd används flitigt. I stort sett besöker vi bara Ica och Stora Coop för att köpa mat, inte särskilt många andra butiker. Men behöver vi köpa något speciellt eller laga något som vi inte klarar av själva stödjer vi våra lokala småbutiker i Kivik och Simrishamn i första hand. Tidigare åkte vi ofta och gjorde diverse ärenden, shoppade och fikade i Ystad och Kristianstad. Det händer nästan aldrig längre. I den mån det händer, gör vi en trevlig dagsutflykt av det, där fokus ligger på det roliga i att komma till en stad som man inte är i så ofta, inte på shopping och fika i första hand.

Livet som minimalist är verkligen härligt och ganska bekymmersfritt, jämfört med hur jag levde innan. Den stora skillnaden ligger i att äga mer och mer av sin tid, genom att våga göra tvärtemot vad normen säger och skala av sitt liv från exempelvis heltids lönearbete, prylar, dissonanta relationer och onödiga åtaganden. Det händer stora saker med dig som människa när du börjar råda över dig själv på ett nytt sätt. Du är inte längre bara en bricka i ett spel som andra styr över – samhället, chefen, släkten, vänkretsen. Du upptäcker att det faktiskt finns en otrolig frihet i enkelheten. Att du kan disponera mer av din tid på det sätt som DU vill. Och att du inte ens behöver göra så mycket, om du inte vill. Du har rätt att existera, utan att producera något, bara för din egen skull.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *