Örtskolan del 6 – Mynta

Nästa läkeväxt som jag ska berätta om är den mångsidiga myntan. Den är mångsidig såtillvida att den är användbar till mycket, men den är också väldigt artrik med c:a 25 olika varianter som alla tillhör samma släkte, Mentha. Alla olika sorter ser olika ut och doftar och smakar olika, men kan användas på samma sätt inom läkekonsten även om de är lite olika starka. I Sverige är myntan odlad (eller har rymt ifrån en trädgård), medan den växer vilt i sitt ursprungsområde kring Medelhavet. Några vanliga sorter är t ex grönmynta/krusmynta, äppelmynta, pepparmynta och chokladmynta.

Myntor är otroliga på att föröka sig med underjordiska utlöpare och odlas därför bäst på ett avgränsat område, t ex i en kruka. De är bra på att avskräcka skadeinsekter med sin doft.

Mynta är förutom en god krydda i maten bra till bl a te, tinktur och rökelse.

Som läkeväxt är mynta särskilt bra till olika magproblem. Den är också användbar för att öppna upp täppta näsor vid förkylning och verkar slemlösande, särskilt om man andas in ett ångbad av hett vatten och myntablad, och detta fungerar också vid lättare astma. Den hjälper även vid huvudvärk och kan baddas på utvärtes vid insektsbett, åderbråck, blåmärken, brännskador och akne – antingen gör man ett starkt te eller så tar man ett blad och gnuggar på det aktuella stället. Mynta lindrar diverse munbesvär (vid gurgling av myntate), och vid inandning av bladen eller dess eteriska oljor verkar det lugnande. Om man använder eterisk olja av mynta i en salva verkar det som ett kylande liniment på värk, smärtor och reumatism. Ett fotbad med mynta känns uppfriskande. Myntan är också bra vid pms.

 

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *