Örtskolan del 10 – Daggkåpa

Vi har kommit till den tionde läkeväxten i Örtskolan. Daggkåpan tillhör rossläktet och finns i ett 20-tal olika varianter i Sverige. Den är väldigt vanlig både vild och i trädgårdar. Namnet kommer av att man förr trodde att daggkåpan samlar dagg i sina blad, men vätskan kommer huvudsakligen ifrån växten själv, ifrån vatten som den har dragit upp med roten och som utsöndras genom små körtlar på bladen. Det finns många sägner och skrönor om den lilla “daggdroppen”, som har varit hett eftertraktad genom tiderna för allt ifrån alkemister som ville använda den som ingrediens till guldtillverkning, till gubbar och gummor som ville dricka den för att få evig ungdom. Man sägs även kunna droppa daggdroppen i ögonen om man vill hälsa på i älvornas och småknyttens dimension och se dem.

Det bästa om man vill göra medicin på daggkåpan är om man lyckas få tag på den vildväxande varianten, men även jättedaggkåpan som är en vanlig gammaldags trädgårdsväxt fungerar fint. Den är användbar till väldigt mycket, inte minst för att dess garvämnen gör att växten har sårläkande, koagulerande och sammandragande egenskaper. Den kan läka olika sorters menstruationsbesvär (som t ex mensvärk och rikliga blödningar), lindra under klimakteriet, verka sammandragande på huden, och den hjälper också mot tandköttsinflammation och acne.

Daggkåpan smakar inte så mycket och passar bra att göra te av. Tinktur är också bra. Utvärtes kan man göra omslag, örtolja, salva och ansiktsvatten. Receptet på ett sammandragande ansiktsvatten med daggkåpa och ros finns här på bloggen i ett tidigare inlägg. Man kan använda både blomma och blad när man gör örtmedicin av daggkåpa. Det går även att använda daggkåpan i matlagningen om man skulle vilja det, t ex i en sallad, pesto eller smoothie.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *