Minimaliststädning: sovrummet och en hyllning till kärleken

Rensningen har nu kommit till sovrummet. Själva rummet i sig var inte så betungande att ta sig an mer än bland kläderna, vilket jag beskriver i ett eget inlägg, Min kapselgarderob.


Två böcker som har inspirerat mig mycket i minimaliststädningen är ”The Life-changing Magic of Tidying Up” och ”Spark Joy” av Marie Kondo. Tavla av Bertil Arkrans.

 

Sovrummet ska vara avskalat från intryck. Förutom sängen och förvaringen för kläder och sängkläder finns det inte heller plats för så mycket mer. Några konstverk. Ljus och doftljus. Gröna växter i fönstret.

Det finns små kärlekssymboler lite överallt i huset. Jag tror att alla besökare känner att det här är ett varmt och vänligt hem med mycket skratt och glädje. Men just i sovrummet hyllas kärleken lite extra. På dörren hänger min brudklänning bredvid ett hjärta av små bjällror, som egentligen är ett julpynt men som jag tycker passar alldeles utmärkt som prydnad på en sovrumsdörr året runt. Brudklänningen i spets och siden kommer jag aldrig mer att ha på mig offentligt. Men jag vill spara den eftersom det är en sådan glädje att se den varje dag. Den påminner om det bästa jag gjort, att gifta mig med min man Magnus i september 2016, och detta var den mest perfekta brudklänning som jag efter mycket letande till slut hittade på Ivy and Oak En annan kärlekshyllning är ett svartvitt bröllopsfoto som visar när vi går in i kyrkan. Man ser på våra miner hur rörda vi är inför stundens allvar när vi möter alla blickar från vänner och släktingar som sitter och väntar på oss. Jag tittar på det fotot nästan varje dag och får samma hisnande känsla varje gång.

Minimalism handlar om att ta bort det som står i vägen för det man verkligen vill göra. KonMari-metoden lär ut hur man lär sig att identifiera de saker som ”glittrar”, för att sedan kunna göra sig av med resten. Jag har nu hållit på och rensat i snart två månader, och mycket har förändrats både här hemma och med mig personligen. Flyttlådor och kassar fulla med saker har lämnat hemmet varje vecka för att deponeras på sopstationen och på loppis, så rent visuellt har det blivit mycket luftigare här hemma. Jag känner mig gladare och full av energi. Jag saknar inte något av det jag har gjort mig av med, för jag vet att jag klarar mig utan det mesta. Jag har ju alla mina favoritsaker kvar, jag har bara gjort mig av med allt det där som jag har sparat av ren lathet, allt som ”kan vara bra att ha någon gång” eller det som jag inte ”vågat” kasta för att det är länkat till personer som jag har känt något slags dåligt samvete för.
Allt det här berättar Marie Kondo mycket utförligt om i sina böcker och det går inte att sammanfatta hela metoden på ett kortfattat sätt. Man måste läsa böckerna för att förstå, och för att kunna bedöma om metoden är något för dig eller inte. Det finns en del i böckerna som jag inte har omsatt i praktiken, men jag tycker väldigt mycket om hela konceptet.

                                 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.