Minimaliststädning: Kontoret

Kontoret är inget egentligt rum. Det är en liten alkov i gången mellan köket och vardagsrummet där det lilla utrymmet är väl utnyttjat. På ena sidan har vi tryckt in papegojburen och skrivbordet, på den andra står en liten bokhylla i björk som vi en gång köpte på en nedlagd bokloppis för det facila priset en krona, och som nu är slipad och målad till närapå nyskick. Väggarna på bägge sidor om ”alkoven” är målade med svart griffeltavelfärg, så man kan rita och skriva med kritor. Barnen ritade mycket där förr om åren men nu använder vi den bara till att markera hur mycket de har vuxit när de mäter sin längd med tumstocken.

Buren där våra svartkindade dvärgpapegojor Picko och Pucko bor är rymlig, skrivbordet är desto mindre. Det ställer krav på att inte ha så mycket saker, vilket är precis vad jag strävar efter. ”Det är inte förvaringsutrymmena som är för små, utan sakerna som är för många,” skriver Marie Kondo i ”The Life-changing Magic of Tidying Up”. Om man försöker tackla sin röra med att köpa större byråer och fler hyllor har man börjat i fel ände. Börjar man istället med att rensa bland sina saker genom att bara spara de saker man verkligen tycker om, är det stor chans att man till slut får mycket luft i sina hyllor och andra förvaringsutrymmen.

Från kontorsavdelningen har jag rensat bort cd-skivor, papper och småsaker av olika slag. Jag försöker att förvara så många saker som möjligt stående istället för i högar, eftersom man har en tendens att bygga på höjden och till slut glömma bort vad som ligger underst i högarna.

Vad gäller papper, så gjorde Marie Kondos råd mig väldigt lycklig: ”Tumregel: Släng allt!”
Naturligtvis menar hon inte att man urskillningslöst ska kasta vartenda papper i hela huset. Man ska dela in dem i tre kategorier:
1) Papper som ska användas inom en snar framtid (t ex räkningar)
2) Papper som ska användas inom några års tid (t ex garantibevis)
3) Papper som ska sparas ”för evigt” (t ex hyreskontrakt)
När man har gjort det, kastar man resten.
De papper inom de tre kategorier som ska sparas kan man enkelt förvara i varsin genomskinlig plastmapp. Sedan ska de helst läggas på samma ställe, man ska inte strö papper omkring sig i hela huset. Jag har lagt mina tre mappar i en pappershållare på skrivbordet. Men eftersom jag har varit en utpräglad ”pappersmänniska” har det varit ganska svårt både att hålla nere antalet papper och att ha dem på ett och samma ställe. Jag tycker om att göra listor och har försökt att gå över mer och mer till den digitala världen, men fortfarande gillar jag att göra viss planering som bl a budget och att-göra-listor i fysisk form. Dessa har jag i en pärm i köket, bredvid en mapp med recept som jag vill prova. I vardagsrummet har jag en annan typ av papper som är otroligt viktig för mig, nämligen noter insatta i pärmar. Jag har antagligen lite fler papper än vad många andra har som har rensat med KonMari-metoden. Men det fina är ju att vi alla är olika och att man aldrig kan göra ”fel” så länge man bara sparar det som ”glittrar” och ger glädje. Vad man inte ska spara är saker som man bara har i sin ägo av följande skäl: för att man hänger fast vid det förflutna, eller för att man känner osäkerhet och rädsla inför framtiden. Bara det som ger dig glädje ska du behålla; direkt glädje genom att titta på saken eller indirekt glädje för att dess funktion gör dig glad.
Det var mycket av mitt förflutna som jag gjorde upp med när två flyttkartonger fulla med papper åkte till återvinningen! Och även rädslan för framtiden visade sig. Kan jag verkligen klara att leva vidare utan alla de där pappren? Tänk om jag kastade något viktigt? Kommer mina barn att sakna något av det jag har kastat? Kommer jag själv att sakna något när jag blir gammal?

Att rensa ett helt hem är en jobbig och känslomässigt påfrestande process. Ingen ska komma och säga att det bara är enkelt och roligt att rensa. Men när det blir jobbigt håller jag fast vid Marie Kondos ord (fritt översatt): ”Du kommer att kasta saker som du sedan kommer att ångra att du kastat. Men du kommer också att lära dig att du klarar dig utan väldigt mycket. Du slipper leta efter saker, för du vet redan att du har kastat dem. Då kan du ta beslutet om du måste köpa nytt, om du kan låna av någon eller om du kan leta upp den information du behöver på nätet. Du kommer att bli bättre och snabbare på att fatta beslut och ta ansvar för dina handlingar”.

I ett separat inlägg kommer jag att skriva om den digitala rensningen, som ligger intimt förknippad med kontorsområdet men som man rekommenderas att göra efter att man är klar med att rensa bland de fysiska sakerna.


”Kontoret” efter rensningen.

 

2 kommentarer

  1. Du lyckas väldigt fint tycker jag❤️
    En svår o tidskrävande uppgift när det som finns kvar representerar många år av en tid där man själv varit med och andra nära..en tid som på ett vis är förbi o på ett vis är mycket aktuell..det man har kvar när inte längre människorna finns kvar…minnena ja men saker kompletterar minne…olika saker får en att tänka på olika situationer…svårt att Tabort tycker jag..återkommer till starten…
    Du lyckads väldigt fint tycker jag❤️……Annika

    1. Tack Annika! Ja, mycket är svårt med detta rensande, men när man får upp farten och känslan för vad som ska få stanna kvar går det lättare 🙂 Roligt att du läser och kommenterar <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *