Förbättringar och förändringar – livet efter utmattningen

Som jag skrev i mitt inlägg om utmattning, har jag jobbat mycket med att göra små och stora förbättringar på många områden, och det är ett dynamiskt arbete som jag tror och hoppas kommer att fortgå under resten av mitt liv. Det är oerhört viktigt att vara tillfreds med sina val. Att leva i sanning och samklang med sig själv, och att aldrig behandla sig själv sämre än man skulle behandla någon annan.

När man ställs inför att få en utmattningsdiagnos är det mycket i livet som ställs på ända. Man vet att man måste förändra både vanor och tankebanor, men det får inte gå för fort och kräva för mycket kraft. Att förändra/förbättra en sak i månaden kan vara lagom. Gör gärna en lista över saker som du redan har förbättrat och saker som du i framtiden ska förbättra. Efter en tid har listan över förbättrade saker vuxit om listan med framtida förbättringar, och det är viktigt att påminna sig om det stora jobb man har gjort med sig själv.

Här är en del av min lista över förbättringar. Den är skriven utifrån en utmattads perspektiv, men självklart måste man inte ha drabbats av utmattningssyndrom eller av någon annan kris för att göra förändringar, det går att göra när som helst när man känner att man har kört fast eller behöver få ny energi för att komma vidare.

1. Jag har lärt mig att andas rätt. Det är otroligt viktigt för energin. Man bör alltid andas med näsan och inte för ofta, då får man för mycket syre i blodet och koldioxidhalten blir för låg. Det gäller att sakta ner antalet andetag och öka kontrollpausen, dvs tiden mellan två andetag (alltså tvärtom mot att hålla andan). Detta kan man med fördel träna samtidigt som man ligger ner och vilar/mediterar, men man kan gärna kontrollera sin andning flera gånger om dagen.

2. Jag har skruvat ner min inre drivkraft på jobbet. Vems ansvar är det egentligen att lösa chefens problem, komma med bra idéer hela tiden och curla arbetskamraterna? Det är helt i sin ordning att gå hem när man slutar, inte kolla jobbmejlen på kvällen och inte interagera med arbetskamrater utanför arbetstid, om man inte är goda vänner och det ingår i överenskommelsen. Kanske anser omgivningen det som ”fint” att hela tiden kasta sig in i nya utmaningar, men det är faktiskt helt okej att bara göra det nödvändigaste, vila i rutinen. Genom att hålla sig inom ramarna bidrar man inte till att gränserna för arbetstider och arbetsbelastning blir flytande, inte heller till någon slags outtalad tävling där flest övertidstimmar vinner. Jag har ett kreativt yrke, men kreativ är inte detsamma som gränslös. Jag är också en vanlig anställd.

3. Jag avsätter tid varje dag för återhämtning. Jag ser till att det finns luft under dagen då jag gör ”ingenting”, kanske bara sitter vid köksbordet med en kopp kaffe och stirrar ut genom fönstret. Likaväl som man behöver bara titta rakt fram ibland, behöver man också ”aktiv återhämtning” genom att ägna mig åt t ex meditation, läsning och andra lugna aktiviteter.
Att meditera kan vara så enkelt som att ligga på sängen, ägna hela sin koncentration åt att andas på rätt sätt och låta tankarna passera som moln på himlen utan att tänka någon tanke till slut. Detta försöker jag göra en halvtimme varje dag, gärna på eftermiddagen när man ofta är som tröttast.

4. Jag bokar då och då in dagar med mental fasta. Mental fasta innebär att stänga av alla skärmar under en dag och bara ägna sig åt att lyssna på musik, läsa, promenera, ta ett fotbad, laga mat med lite extra omsorg, meditera osv. Det är en fördel om man kan vara ensam hemma när man har en mental fastedag, så att man verkligen kan fokusera helt på sig själv, sin återhämtning och sina tankar.

5. Jag bokar regelbundet in roliga saker. Det kan vara att träffa vänner, gå på konsert eller göra någon utflykt. Ibland behöver jag en helg helt för mig själv. Ibland har jag åkt iväg och bott på hotell, vilat och upplevt något trevligt i en ny miljö. Jag har börjat uppskatta mitt eget sällskap mer och att göra det som jag själv tycker bäst om, på egen hand.

6. Jag har gått i samtalsterapi både hos en präst på Själavårdscentrum och hos en KBT-terapeut via vårdcentralen. Det är viktigt att hitta en bra person att prata med. Samtalsterapi kan verkligen vara ett stort steg till att förstå sig själv och det sammanhang man har hamnat i. En samtalsterapeut kan peka ut rätt riktning och gå med en bit på vägen, men man måste vara beredd på att jobba hårt med sig själv mellan träffarna för att få ut det man vill. Det är också ovärderligt att prata med vänner, gärna någon som har varit med om egna trauman.

7. Jag har lärt mig vad medberoende är, bearbetat det och lärt mig att inte hamna i det igen. Många lever i ett medberoende utan att veta om det och är helt slut av att hålla upp fasaden utåt. Det kan handla om en chef som inte klarar av sitt jobb och som man håller under armarna, eller en partner som lever i missbruk. Jag kan aldrig täcka upp för en annan person, utan alla måste leva sina liv och lösa sina egna problem. Om man själv har kommit en bit med sin personliga utveckling kan det vara väldigt frestande att börja missionera och vilja ”fixa” andras liv, men alla har sin egen resa att göra och det är inte jag som bestämmer när det är dags för en annan människa att ”vakna”.

8. Jag har lärt mig mycket om näringslära och näringsbrister. Är man utmattad har man förmodligen näringsbrist, eftersom stress tär på reserverna av vitaminer och mineraler. Att börja ta kosttillskott och äta bättre mat (hemlagad, närproducerad och ekologisk så långt det är möjligt) är en grundförutsättning för läkning, faktiskt viktigare än terapi och allt annat som jag har radat upp. Planerandet av veckans matsedel och matlagandet ska få ta tid. Jag har lärt min kropp att den bara är värd den bästa maten och kosttillskotten. Man kan gå till en näringsterapeut, läsa vad kunniga personer har skrivit på sina bloggar och hemsidor eller gå med i nätforum för kost och hälsa.
Trots att jag fortfarande är trött och orkeslös ibland är det milsvid skillnad från hur jag har mått innan. Det var dessutom över ett år sen jag var förkyld eller sjuk på annat sätt. Familjen mår naturligtvis också bra med ändrade matvanor och kosttillskott.

9. Jag kommunicerar mina behov direkt. Man ska inte vänta inte in ”rätt tillfälle”, då blir det kanske inget sagt. Om man är en ”duktig och omtänksam” person, som utmattade ofta är, har man antagligen i många år undertryckt sina egna behov och lagt ner sin själ i att sätta andra främst. Då kan det kännas mycket ovant att börja säga vad man tycker, vad man vill och framför allt, vad man behöver. Men det är helt nödvändigt att göra det, både på jobbet och hemma. Man får hitta metoder som fungerar för att få sagt det man vill.

10. Jag hittar lyckan i vardagens små ögonblick. Kanske har man levt för de stora kickarna tidigare, jobbat hårt och haft mycket pengar att spendera på resor och prylar. Nu är livet kanske mer avskalat och man behöver istället satsa på mer energi och livsglädje i vardagen. Det gör man genom att inte skjuta upp allt roligt tills man är ledig, utan istället göra något roligt varje dag. Man gör det också genom att göra mer plats för det roliga i livet, planera in det, som jag var inne på i punkt fem.
Som exempel har jag skaffat ett öppet Instagramkonto, där jag har som mål att varje dag under ett år lägga ut en fin natur- djur- eller matbild. En enkel handling som skänker mig själv och andra glädje, som leder till nya bekantskaper och som ”tvingar” mig att fotografera mera.
Jag har också startat den här bloggen, och börjat skriva på en roman. Det är väldigt tillfredsställande att vara kreativ på många olika sätt, och inget av det kostar särskilt mycket.

11. Jag har rensat i mitt hem och gjort plats för det som verkligen är viktigt. Det är inget jag rekommenderar att man tar itu med när man är mitt uppe i en utmattning. Men på lite sikt kan det verkligen förändra livet att göra en total rensning i hemmet, utlagt på några månaders tid. Se mina inlägg om Minimaliststädning.

12. Jag har slutat med tre mediciner som förstörde allt som kan kallas för livskvalitet. En blodtrycksmedicin, en vätskedrivande medicin samt p-piller. Jag är nu fri från biverkningar som trötthet, dåsighet, huvudvärk, andfåddhet, urinträngningar, humörsvängningar och mycket annat. Idag tar jag inga mediciner alls, inte ens en Alvedon, utan tar hand om min hälsa själv. Jag litar på mina kunskaper och vilar i dem. När jag behöver söker jag experthjälp, men först och främst vågar jag tro på min egen kompetens när det gäller min egen kropp. Ända sedan jag var liten har jag känt på mig att det är fel att dämpa symtom med medicin och att man istället alltid måste gå till botten med orsaken till obalansen. Det är inte normalt att de flesta av oss ska gå omkring och vara lite småsjuka och tampas med olika krämpor hela tiden. Människan har en fantastisk förmåga till självläkning om man får rätt förutsättningar med kost och motion, men även mental och andlig hälsa. Samtidigt är jag förstås väl medveten om att vi lever i en tid som inte främjar hälsa och att allt inte är upp till den enskilde individen. Men vi har alltid ett val hur vi vill göra det bästa av våra liv.
Som preventivmedel använder jag fertilitetsappen Natural Cycles och trivs fantastiskt bra med det. Min kropp är i balans, jag känner mig i nära samklang med den och förstår den allt bättre.

13. Jag har rensat upp i ekonomin. Det är inte heller något som jag rekommenderar att man börjar med som utmattad, utan lite senare, när man börjar komma på banan igen. Något som hängde ihop med min stressiga och olyckliga livsstil tidigare, var att jag inte orkade bry mig om vart pengarna gick. Jag köpte mig fri från än det ena, än det andra. Lyxshoppade på nätet. Drog på mig krediter och några mindre lån. Jag hade ju råd, det var inte det. Men det var så otroligt onödigt.
Nu betalar jag envist av så mycket jag kan på alla små lån och krediter, jag har förbud mot att ta nya och jag får heller inte utöka befintliga krediter.
Jag har ordnat ett flertal olika sparanden: till semesterresor, till buffert och konsumtion, till ny bil, till ett framtida hus, till barnen, till min egen framtid (utbildningar jag vill gå) och ett aktiesparande där alla pengar som jag inte behöver på annat sätt sätts in, för att kunna generera någon form av pengamaskin i framtiden. Alltså en passiv inkomst så att jag ska bli mindre och mindre beroende av att jobba, ifall jag inte skulle vilja göra det en dag, och mindre och mindre beroende av enbart pensionen när den dagen kommer. Jag arbetar inte främst på att öka mina inkomster, utan på att minska mina utgifter. Därmed inte sagt att det inte är bra med extrainkomster, särskilt passiva sådana. Jag har aktierna och fonderna som ger avkastning i form av utdelningar, men även notförsäljning och STIM-pengar är ju passiva inkomster, för det är pengar som kommer in av sig självt trots att själva jobbet ofta är gjort för ganska länge sedan. Jag frilansar också som musiker, både som solist och i tre ensembler – en väldigt rolig extrainkomst. Att sälja produkter som jag själv har tillverkat, vilket jag framöver kommer att göra i en webshop här på bloggen, blir också en rolig extrainkomst så småningom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *